Jane Eyre vs. Sookie Stackhouse

Jag har nu läst ut de tio första böckerna i serien om Sookie Stackhose. Jag längtar efter att få se säsong 4 och att läsa 11 och 12 men får så länge nöja mig med lite Armstrong.

För några böcker sedan, ca nr 6 tror jag, så slog det mig att Sookei och Jane nog har en del gemensamt. Bör kanske förklara min hatkärlek till Jane Eyre först. Försökte läsa boken på gymnasiet men blev grymt besviken och uttråkad men lyckades på något sätt ändå skriva en bokrapport om den. När jag senare läste engelska i Kalmar så stod självklart klassikern på litteraturlistan. Jag blev således tvingad att ta mig igenom bok*******. Den är så tråkigt dramatsik. Berta tycker jag verkade mer intressant och jag har för mig att det finns vissa vampyrteorier om henne. Jag förstår varför den är en klassiker. Jag förstår att på den tiden den skrevs så framstår Jane som en stark kvinna som är stark, intelligent och inte låter sig hunsas. Men visst är hon tråkig och präktigt? Det senare kan jag inte kalla Sookie. Visst… I början tyckte jag hon var ett riktigt surkart och jag tyckte nästan synd om Bill (som i och för sig är en riktig mes och toffel). I längden växer dock Sookie och hon framstår precis som Jane som en stark, intelligent kvinna som inte låter sig hunsas. Visst blir hon lurad och ibland kanske även manipulerad för att andra skall få sin vilja fram men det brukar ändå sluta med att Sookie är den som överlever, både med övernaturlig hjälp och intelligens. Stundtals är även Sookie lite präktig men hon har en gnista som Janse saknar. Skall erkänna att det är ca 14 år sedan jag läste Jane Eyre och kanske jag borde läsa om den för jag har helt andra referensramar idag än vad jag hade då. Det roliga var att strax efter att jag jämfört de två så refererar Sookie till boken Jane Eyre men jag kommer inte ihåg sammanhanget.

Björnkött och änglar

Björnköttet var mycket gott. Påminner om älgkött och sambon gruffade när jag tyckte att det påminner om mammas levergryta i smaken. Nu gillar han inte lever men har heller aldrig smakat mammas levergryta så jag tycker inte han skall gruffa. Till köttet hade vi potatis och sås gjord av skyn från köttet. Björn skall ligga i marinad några dagar för att bli bra och i våran var det rödvin, lök, morötter med mera.

Björnstek på väg in i ugnen.

Björnstek

På läsfronten är det lite trögt. Har annat att göra helt enkelt så det är inte pga boken. Jag har läst tionde boken i J.R. Wards böcker om the black dagger brotherhood och läser nu den tredje av hennes böcker om ängeln Jim Heron som försöker rädda alla själar från att i evighet brinna i helvetet. Tur att jag inte läste dem tvärt om då de hör ihop så sett att änglaboken tar vid där vampyrboken slutar men kan absolut läsas var för sig. Efter det får det bli True Blood igen. Jag fick de tio första i julklapp av sambon. Styck kostar de ca 75 kronor men i den boxen kostar de 399 för tio stycken (från trustworthy CDON).

Twilight vs. The Iron Fey

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag läst Julie Kagawas första bok i serien The Iron Fey; The Iron King och att jag skulle börja på tvåan; the Iron Daughter. Såg en blänkare på facebook att om man gillade Twilight så skulle man också gilla Kagawas serie. ”Vadå?” tänkte jag. ”De är ju inte alls lika”. Eller… nu kan jag inte sluta att jämföra och dra paraleller mellan Twilightböckerna och Iron Fey. En tjej, två killar, kyla och värme. Need I say more? Team Edwar och Team Ash…. Och hur surt är det inte att jag kommer behöva vänta två månader på trean och jag har inte en aning om när jag kan få tag på fyran. Får kanske ta o göra en beställning…

http://www.theironfey.com/index.html

Twilight och Harlequin

Trots fulltidsjobb, pluggande och familj hinner jag läsa en hel del skönlitteratur också. Helt otroligt!! Gäller att prioritera. Har valt bort en massa slötittande på tvn.

Maggie Shaynes romaner fortsätter att locka mig och jag fick en ny här om dagen i paketet från Harlequin. Tyvärr blev jag också mycket besviken då de meddelar att det i fortsättningsvis bara kommer att komma ett paket var annan månad. 😦 Jag som fastnat i deras nya serie av Julie Kagawa. Första delen heter Järnkonungen (The Ironking) och i stället för demoner, varulvar och vampyrer handlar denna om alver, tomtar, troll och andra klassiska knytt. Den är inte alls så porrig som de andra Nocturneböckerna (som numera skall heta Paranormal Romance) utan är mer en söt ungdomsbok. Den handlar om Maghan Chase som växer upp som en vanlig människa men som visar sig vara doetter till en alvkung och blir indragen i krigen som rasar mellan olika andeväsen. Andra delen, Järnprinsessan, kom här om dagen men den tredje boken kommer inte förrän i januari. 😦

Senaste månaden har jag ägnat åt att läsa om Twilight-böckerna i väntan på Breaking Dawn, Part 1 (som jag skall se ikväll) och jag har nu nästan läst ut sista boken. Det är två år sedan jag läste dem sist och jag blir lika förälskad och besatt nu som då. Det finns så mycket mer detaljer i böckerna, en värme som inte kommer fram i filmerna även om de också är fängslande.

Vad skall jag läsa sen när jag läst ut de senaste två i sändningen från Harlequin? Jo jag planerar att läsa om Isfolket och efter det blir det nog J.R. Wards böcker igen. Den nionde boken har kommit i pocket nu så det passar bra. Jag har iofs beställt två böcker av Kelly Armstrong som kommer vilken dag som helst. Kanske blir de först… Och så har jag ju altid True Blood om allt annat känns trist.

Byrd & Shayne

För någon vecka sedan läste jag ut sista boken i Rhyannon Byrds triologi om Blodsjägarna, ”I skydd av mörkret”. Som ofta blir det lite krystat och nödlösningar i ett försöka att ha en spännande story som bakgrund för kärleksproblemen som ska stå i centrum men för dem som vill uppleva hjärta och smärta så är den helt ok.

Igår läste jag ut tredje delen i Maggie Shaynes serie om vampyrer som jagas av den statliga organisationen UPF. UPF vill fånga vampyrer och de utvalda som kan bli vampyrer för att forska på dem och anser att de är djur. Jag har inte läst del två men del ett gillade jag inget vidare. Visst fanns där spänning men storyn kändes ändå platt. I ”Gryningstimmar” finns det en helt annan elektrisitet mellan huvudkaraktärerna och det var först mot slutet som jag tyckte det blev överdrivet. Har börjat på del fyra där UPF får en mer central roll och där deras experiment känns som tagna ur Joseph Mengeles sjuka huvud.

Svart Natt av Susan Krinard

Sista boken jag läste ut var Svart Natt av Susan Krinard. Den är med i Harlequin Black Rose Nocturne-serie. Det ät tyvärr inte en av de bättre böcker jag läst, tvärt om. Romantiken är klassisk Harlequin och då påstår förlaget att de förnyat sig. Hjärta och smärta av den slimigaste sorten. Här finns dock allt, olycklig kärlek, gängkrig, hemliga sällskap, mord, vampyrer, varulvar (en i alla fall), en naiv hjältinna och en hjälte tyngd av dåligt samvete. Den är lättläst men dåligt översatt. Ibland känns det som om det saknas något i handlingen, som om något hoppats över.

För er som vill skapa er en egen uppfattning rekomenderar jag att ni börjar med att kolla in bokens hemsida där det finns ett uttrag med. http://www.susankrinard.com/DarkOfTheMoon.htm

Boken jag håller på med nu är inte en fictionroman utan en självbiografi: Fångad av hakkorset av Bruno Manz; nazist ohc soldat i tredje riket.

Vampires and Werewolfs

Ja det är vad den littaratur jag läser oftast handlar om. Jag har nyligen avslutat Maggie Shaynes ”Nattens minnen” men tycker inte det är något att hänga i granen direkt. Just nu läser jag ”Frostbitten” av Kelley Armstrong, den elfte boken i Women of the Otherworld-serien, och precis som när jag läste den första boken för tio år sedan blir jag totalt uppslukad och vill inte göra något annat än läsa tills jag blir färdig med boken. Det är alltid motstridigt det där, att vilja läsa ut boken för att veta hur det slutar samtidigt som jag inte vill att det skall ta slut. Samma känsla hade jag när jag läste ”Twilight” av Stephanie Meyer. Jag såg filmen och kände att det måste finnas mer här, jag måste läsa boken så jag beställde de tre första på pocket och blev som besatt när jag började läsa dem. Har nog inte varit med om något liknande sedan jag läste ”Sagan om isfolket” första gången.

När jag är färdig med ”Frostbitten” blir det att läsa fjärde boken i Gena Showalters serie om underjordens härskare. Antar att jag gillar serier då de enskilda böckerna tar slut samtidigt som det finns en fortsättning. Efter Showalter skall jag börja på ”The novels of the Black Dagger Brotherhood” av J. R. Ward för att se om de är något att ha. Köte de första sex böckerna billigt via bokus, skillde ett par hundra kronor mellan dem och SF-bokhandeln som jag annars gärna handlar av.

Nu lite lördagsmiddag med familjen och sedan en film eller lite läsa….

Tidigare äldre inlägg