LÅT THANG STANNA!

De orden hördes över hela Hylte sammhälle i torsdags eftermiddag.

Det har varit ett några stressiga veckor här hemma. Dels har jag varit gräsänka från och till, betygen skall sättas och en av mina elever skall utvisas.

Det sista får de två första att kännas som kattskit i jämförelse. Sedan jag berättade om Thang för klassen torsdag 19/5 har det rullat på med en hiskelig fart. Klassen har gjort namninsamlingar, startat en facebook-grupp, figurerat i media, ordnat en demonstration och fått såväl politiker som diverser föreningar, organisationer och advokater involverade. Detta kan gå hur långt som helst. För det är inte bara en fråga om Thang längre utan om hur vi behandlar dem som kommer till Sverige och som verkligen vill stanna här. Att skicka en 16-årig pojke som bott halva sitt liv här i Sverige till sitt ursprungsland där han inte känner någon eller kan läsa eller skriva på hemspråket är inte humant. Barnkonventionen har inte följts och migrationsverket har inte gjort ett grundligt jobb (trots att det tagit dem sju år). De har inte frågat oss lärare hur det går för honom i skolan och vilka framtidsutsikter han har. Han har bra betyg, är skötsam, omtyckt och har en strålande framtid för sig, här i Sverige i alla fall. Jag vet inte vilka möjligheter han har att studera vidare inom IT i Vietnam.

För er som vill veta mer så rekomenderar jag facebook-gruppen: http://www.facebook.com/?ref=home#!/pages/Thang-Nguyen-vi-kommer-sakna-dig/194377363941780